Idag skulle det varit ett år mellan mig och Axel.Även om det känns som om att jag inte borde bry mig om det så vet jag om att han var min första kärlek och den första människan jag haft ett förhållande med som jag faktiskt sagt att jag älskar och menat det.Och det känns verkligen sorgligt att behöva lämna allt med honom och endast ha några minnen, jag vet att idag var det även 5månader sedan han gjorde slut med mig.Jag vet inte vad det är för känslor jag har nu, jag känner mig både sorgsen och lycklig, dels för att jag älskar honom och dels för att jag hatar honom. Men han fanns ju alltid där för mig när jag behövde det, eller iallafall för det mesta. Jag hoppas bara att han kan komma ihåg mig och alla våra skratt och våra leénde,att denna världen var hans och min, att jag alltid stog vid hans sida och han vid min,hur vi fick nästan alla dagar att skina även om det var dåligt väder ute eller om något annat hade hänt , hur fria vi var och att jag hade honom och han hade mig.Det känns tomt att inte kunna ha någon att ligga och mysa med, någon man litar på och någon man känner att man behöver fast att man inte gör det.Life goes on i guess.Men minnena finns kvar, både dåliga och bra.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Kapitel 7   Hon simmade strax bakom Pandera och precis bredvid Stira, dom simmade i det klara vattnet bland stora gula fiskar, krabbor, stora sköldpaddor och små lila fiskar. Ayla var alldeles till sig av lycka och iakttog allting, sjögräsets långa, ...

Kapitel 6   Kaninpojken tackade för hjälpen och sedan försvann han, Ayla hon bara satt där i leran och kunde verkligen inte förstå vad det var som just hände, först blev hon osynlig och sen så kom det något vitt ifrån hennes händer och kedjan var bor...

Kapitel 5   När Ayla kom ner ifrån trapporna så fortsatte hon springa, hon sprang och sprang, trotts att hon  var trött så fortsatte hon springa. När hon kom in i de röda trädens skog så satte hon sig ner bakom ett par buskar för att vila sig, hon å...

När Ayla hade hälsat på alla  byns invånare så var det dags för fest, dans, mat, dryck och magi. Dom dansade, dom sjöng och dom hade så otroligt roligt. När det närmade sig midnatt så var det dags för häxtanten Miara att ställa till med otroliga hä...

Kapitel 3 När dom hade vandrat i ett dygn så stannade Ayla helt plötsligt och hon satte sig ner.   Zide: Vad i allsindar tar du dig till? Vi måste fortsätta gå genast om vi inte vill att den enögda häxan ska hitta oss!   Ayla: Jag har vandrat i ett d...