Usch vad det var längesedan jag skrev av mig nu. Kollade just på en bild på mig och Jonas, en av mina närmsta vänner, eller just nu min närmsta vän. Jag har kännt honom i ungefär 6år, sjukt vad snabbt tiden går...Det känns som om att det var bara för några veckor sedan som jag fick min första kyss utav honom, han hade tandställning (tågräls) och vi stog på gräsmattan framför Philips hus kommer jag ihåg, i alla fall det jag kommer ihåg var att jag på något sätt lyckades fastna i hans tandställning.Några dagar senare så kom han hem till mig för första gången, och han hade en gul ros med sig och på tillhörande kort så stog det I love you, tror jag, eller Jag älskar dig.sen gjorde jag slut och "krossade" hans hjärta några veckor senare.När vi blev äldr, runt 15 år så började vi träffas igen, tänkte väl lite tankar om varandra och så, och detta måste bara sägas...han var en sån pärla redan då..haha...men det blev (tack och lov) inget mer med det. Haha *ler*.Vi är ju trotts allt, bästa vänner nu kan man nog skriva om man ska lägga upp det så. Tss :) Ja jag säger då det, de gamla och de nya tiderna hänger ihop, eller? Sköt om er. Jenny