Kapitel 7

Hon simmade strax bakom Pandera och precis bredvid Stira, dom simmade i det klara vattnet bland stora gula fiskar, krabbor, stora sköldpaddor och små lila fiskar. Ayla var alldeles till sig av lycka och iakttog allting, sjögräsets långa, mörkgröna blad som svajade på bottnen, stora klippor med sjöstjärnor på, allting var så vacker och efter en stund så såg hon det, det vackra sjöriket.

Det var ett stort palats, gjort utav guldiga snäckor i mitten, hus byggda utav snäckskal i alla olika färger, affärer, restauranger, det var precis som om det var uppe på land fast nere på sjöns botten.

Det var helt otroligt, sjöjungfrur och sjömän i alla regnbågens färger.

Pandera stannade upp och vände sig mot Ayla hon kollade på henne och log, hon sa åt Ayla att följa efter henne in i palatset och sedan vände hon sig mot Stira och nickade.

De tre tjejerna simmade in i palatset där insidan var smyckad med pärlor, stolar och bord gjorda av kristaller, en stor lampa i mitten av en stor sal som var gjord utav sjögräs och pärlor,  och sedan kom dom till en lång korridor där det hängde tavlor på alla väggar, avbildande en massa olika sjöjungfrur och sjömän.

Pandera stannade vid ena tavlan och bugade, hon berättade sedan att det var hennes fars avbild, hon förklarade att han dog när har gick emot Charissa för att beskydda Clara och att han var den modigaste mannen som någonsin hade simmat i Drömskön.

Dom simmade vidare och Ayla beundrade alla tavlorna, ena tavlan visade en liten flicka med guldigt hår och guldig fena, som lekte med en man och en kvinna utanför palatset och hon förstog att det var Pandera och hennes föräldrar, Ayla kände en så stark kärlek och lycka av att få lov att ta del utav detta äventyr och var väldigt glad över att få vara gäst i Drömskön.

Dom kom fram till ett gigantiskt rum längre ner i korridoren och där stannade dom.

Pandera: Detta får bli dit rum, det är mitt gamla rum och jag hoppas att du ska kunna trivas här över natten. Stira kommer att vara med dig hela tiden och kommer att hjälpa dig med allt du behöver. Jag måste genast iväg och skriva på papper och prata med mina rådgivare, ska se till att allt är planerat till din färd tillbaka till berget.

Sen simmade hon iväg.

Stira och Ayla satte sig ner på sängen som bestod av rent guld, med ett stort täcke och stora mjuka kuddar, Ayla kollade på Stira och skrek ”Se upp”, sedan svingade hon en kudde mot henne. Kuddkriget fortsatte en stund och sedan la dom sig ner och började prata om Aylas öde.

Stira: Du anar inte hur glada alla är över att ha dig här, du kanske inte ser det själv men du är väldigt viktig för att Stjärnljus ska klara sig. Charissas ända tanke är att förstöra det och döda alla som inte står på hennes sida och det finns ingen som är stark nog att besegra henne, inte ens Kejsarinnan Clara. Du är vårt enda hopp.

Ayla kollade på henne och log, hon visste att hon var tvungen att hitta sina krafter och var beredd på att satsa allt för att hjälpa varelserna i stjärnljus. Sedan så somnade dom in och sov tillsammans i den stora sängen av guld.